my life
För varje dag som går, för varje minut är jag helt övertygad om att jag börjar få rätt på allting. Att jag är inne på rätt spår. Mitt framtidsspår. Jag tycker det är kul att åka till skolan och allt detdära. Att sitta på tåget och titta ut genom fönstret eller läsa lite böcker passar mig perfekt, ingen stress bara lugnt.
Jag har precis mina lärarstudier och är färdigutbildad om tre och ett halvt år. Om tre och ett halvt år är tjugoett. TJUGOETT. Jag är fortfarande ung och har min utbildning och allt detdära. DÅ kan jag göra allt det som de flesta gör direkt efter studenten. Resa, och allt sånt. För det vill jag, och det kommer jag. Jag håller på att leta lägenhet för fullt för att få mitt eget space. Behöver ta hand om migsjälv. Behöver få vara självisk och egoistisk. Det enda jag behöver just nu är människor som tycker om mig och stöttar mig i alla lägen i min närvaro. För jag har ju faktiskt världens bästa mamma och syster och den mest förståeliga, bästaste vän man kan önska sig. Folk som drar ner mig och gör mig deprimerad har jag lärt mig att rensa ut och kommer aldrig någonsin mer ta en sådan person nära inpå livet igen. Dela hemligheter med och berätta personliga grejer för. Jag har mina få nära vänner men jag är hellre glad att jag har dem än flera falska som snackar och ger löften som sedan bryts.
En vacker dag kommer jag flytta till Malmö under pågående studier. Det vet jag. Ingenting jag tänker på nu pågrund av de otroliga hyrorna. När vet jag inte heller. Men att, det vet jag. Att bara befinna sig i Malmö större delen av dagen än i Landskrona ger mig så mycket befrielse att jag ler inombords.
Jag har nog inte mått så bra som jag gör just nu. Jag vet vad som gör mig lycklig och vad som gör mig olycklig.
Nu ska jag inte sitta här och ropa hej, för man vet aldrig. Men det skulle jag inte tro. Jag tar var dag som den kommer och tar dag för dag och tittar inte så långt in i framtiden.
Nu mina kära vänner ska jag volta ner i min sköna säng och somna som en liten bebis kanske! Och vakna pigg och redo för redovisning!
Kram
Jag har precis mina lärarstudier och är färdigutbildad om tre och ett halvt år. Om tre och ett halvt år är tjugoett. TJUGOETT. Jag är fortfarande ung och har min utbildning och allt detdära. DÅ kan jag göra allt det som de flesta gör direkt efter studenten. Resa, och allt sånt. För det vill jag, och det kommer jag. Jag håller på att leta lägenhet för fullt för att få mitt eget space. Behöver ta hand om migsjälv. Behöver få vara självisk och egoistisk. Det enda jag behöver just nu är människor som tycker om mig och stöttar mig i alla lägen i min närvaro. För jag har ju faktiskt världens bästa mamma och syster och den mest förståeliga, bästaste vän man kan önska sig. Folk som drar ner mig och gör mig deprimerad har jag lärt mig att rensa ut och kommer aldrig någonsin mer ta en sådan person nära inpå livet igen. Dela hemligheter med och berätta personliga grejer för. Jag har mina få nära vänner men jag är hellre glad att jag har dem än flera falska som snackar och ger löften som sedan bryts.
En vacker dag kommer jag flytta till Malmö under pågående studier. Det vet jag. Ingenting jag tänker på nu pågrund av de otroliga hyrorna. När vet jag inte heller. Men att, det vet jag. Att bara befinna sig i Malmö större delen av dagen än i Landskrona ger mig så mycket befrielse att jag ler inombords.
Jag har nog inte mått så bra som jag gör just nu. Jag vet vad som gör mig lycklig och vad som gör mig olycklig.
Nu ska jag inte sitta här och ropa hej, för man vet aldrig. Men det skulle jag inte tro. Jag tar var dag som den kommer och tar dag för dag och tittar inte så långt in i framtiden.
Nu mina kära vänner ska jag volta ner i min sköna säng och somna som en liten bebis kanske! Och vakna pigg och redo för redovisning!
Kram
Något på hjärtat?
Trackback
