DET NÄRMAR SIG MED STORMSTEG
Idag var det en chill dag i skolan. Började med tyska på morgonen, och jag blev chockad över att jag faktiskt förstod vad läraren sa? Har aldrig hänt innan, har alltid frågat Anna innan om vad hon har sagt vad vi ska göra.
Sen var det fördjupningstid och sedan lunch.
På lunchrasten satt några tjejer från klassen och diskuterade allt som har med studenten att göra, balen, studenfesterna, att åka flak, högklackat och en massa annat som kommer ifatt oss ju snabbare tiden går. Just när vi satt och pratade om detta så fick man rysningar i hela kroppen, men jag tror inte att det bara hände mig. Kommer så väl ihåg när jag var på torget och kollade -08 studenterna och tänkte: Shit, nästa gång är det min gång, gråt inte Linnea. Jag blev så himla rörd av att se dem, så lyckliga över att få komma ut i det fria. Men ska jag vara ärlig, så börjar bara få mer och mer ångest över vad jag ska göra efter att jag har sprunigt ner från trappan, tagit emot mina blommor, åkt på flaker med hela SP06me-klassen, dansat och haft mig inne i studentältet. Vad gör dagen efter? Jag har absolut ingen aning. Men mina planer är att jobba och fixa ihopa lite pengar så att jag och Andrea, och förmodligen några av hennea kompisar fråna Höganäs kan ta oss till Magaluf, och att jag sedan kan få jobba på Besam- som mina två somrar innan. Men vad gör jag efter de åtta veckorna? Ellerhur länge jag stannar där. När de inte behöver mig längre? Antingen får jag börja mina studier eller hitta ett nytt jobb. Jag vill helst jobba, tjäna pengar och ha skoj. Resa och besöka en massa innan jag börjar läsa vidare.
Men än så länge är vi inte där ännu. Jag har ett tag på mig att hitta mig ett jobb där jag kan befinna mig ett tag.
Men som sagt, studenten flåsar oss i nacken och snart är vi där.
Jag tänkte ta mig ner till solariet men innan det ska jag ta ut Isak på en lite runda. Och efter det ska jag fan sova. Och sedan börja göra vid mig inför ikväll. Om Anna hör av sig med goda nyheter vill säga.
Sen var det fördjupningstid och sedan lunch.
På lunchrasten satt några tjejer från klassen och diskuterade allt som har med studenten att göra, balen, studenfesterna, att åka flak, högklackat och en massa annat som kommer ifatt oss ju snabbare tiden går. Just när vi satt och pratade om detta så fick man rysningar i hela kroppen, men jag tror inte att det bara hände mig. Kommer så väl ihåg när jag var på torget och kollade -08 studenterna och tänkte: Shit, nästa gång är det min gång, gråt inte Linnea. Jag blev så himla rörd av att se dem, så lyckliga över att få komma ut i det fria. Men ska jag vara ärlig, så börjar bara få mer och mer ångest över vad jag ska göra efter att jag har sprunigt ner från trappan, tagit emot mina blommor, åkt på flaker med hela SP06me-klassen, dansat och haft mig inne i studentältet. Vad gör dagen efter? Jag har absolut ingen aning. Men mina planer är att jobba och fixa ihopa lite pengar så att jag och Andrea, och förmodligen några av hennea kompisar fråna Höganäs kan ta oss till Magaluf, och att jag sedan kan få jobba på Besam- som mina två somrar innan. Men vad gör jag efter de åtta veckorna? Ellerhur länge jag stannar där. När de inte behöver mig längre? Antingen får jag börja mina studier eller hitta ett nytt jobb. Jag vill helst jobba, tjäna pengar och ha skoj. Resa och besöka en massa innan jag börjar läsa vidare.
Men än så länge är vi inte där ännu. Jag har ett tag på mig att hitta mig ett jobb där jag kan befinna mig ett tag.
Men som sagt, studenten flåsar oss i nacken och snart är vi där.
Jag tänkte ta mig ner till solariet men innan det ska jag ta ut Isak på en lite runda. Och efter det ska jag fan sova. Och sedan börja göra vid mig inför ikväll. Om Anna hör av sig med goda nyheter vill säga.
Något på hjärtat?
Trackback