Har varit lite uttråkad så har suttit och kollat igenom och raderat lite bilder, gamla som nya. Hittade en massa bilder på vår hund. Eller ja, vår föredetta hund. Kan man ens skriva så? Åh, världens finaste Isak. Kommer ihåg hur mycket jag saknade honom fyför vad jag bölade den dagen vi fick lämna ifrån honom. Kommer ihåg att mamma bad mig följa med när vi skulle lämna honom. Fy vad vi grät. När vi åkte hem åkte vi inom Max och käkade hamburgare, svullna och röda i ögonen. Besviken på deras hamburgare var jag också jävla skitställe haha. Mc Donalds ska det vara, eller BK går också bra. Blir nästan lite tårögd ögat när jag kollar bilder på honom.
Första bilden tagen på honom, så liten han var då.
Kommer ihåg när man kom hem från skolan, då stod han där, viftade på svansen och lät som en liten gris tills han inte fick luft. Det lilla charmtrollet. När mamma skulle väcka en om mornarna kom han inspringande, hoppad upp i sängen slickade en i hela ansiktet, naffsade en i öronen, näsan och håret, det var riktigt mysigt man vaknade med ett gott skratt iallafall. När vi sedan skulle sova slängde dem in honom på mitt rum eftersom det bara var jag som stod ut med hans snarkande, och när han tryckte upp näsan mot väggen lät det värre. Och när vi skulle ut och gå med honom blev han tosig, grisade med näsan och lekte cool inför alla andra hundar. Brydde sig inte så mycket åt det stora bjässarna som skällde åt honom, utan han bara stod och viftade på svansen och gick vidare. Och så fort man sa "godis" eller "mat" kutade som en raktet mot godisskåpet och stod och krafsade. Han visste vad som pågick. Och det var alltid hos mig han tiggde om mat när vi satt och åt. Vem kan inte ge honom lite mat när snålvattnet rinner som fan ner på golvet och han lägger tassen upp på benet? Och det värsta var när han hade ätit och druckit färdigt. Då hade han doppat öronen i vattnet och slaskade runder i hela lägenheten. Och på vintern när det hade snöat och det var hyfsat med djup snö fick han flera snöbollar under magen eftersom han inte kom så långt upp haha. Såg rätt kul ut när han skuttade runder i snön. Jaaa, världens bästa vovve må jag säga alltså. Han fick en verkligen på gott humör. Sitter här i skrivande stund och småskrattar för mig själv när jag tänker tillbaka haha.
